rottenpeony.blogg.se

 

Jag minns inte ens vad som fick honom att prata om min "framtida kille".  Pappa sa med glad röst att när jag skaffar en kille så kan jag gå och fika med honom, gå på bio etc etc, som om jag vore en blygsam liten 13 åring. 

 

- Äsch, vad ska jag med en karl till? Allt det där kan jag ju göra själv eller med vänner.
sa jag lite på skämt, men mest på allvar.

 

- Jag vill inte låta taskig eller så, men, kanske om du ändrade på din attityd så kanske du också skulle kunna hitta någon. 

 

Han kunde lika gärna ha gett mig en örfil. Det han sa gjorde lika ont som en. Jag minns inte ens vad jag svarade, jag tror jag bara sa "jaha?". Ingen min, ingenting. Jag fortsatte att hålla på med min mobil som om ingenting hade hänt. Mitt ansikte har blivit gjort av kall sten efter alla gånger som jag har hållit tillbaka mina känslor. Jag är en kvinna av hård, kall, vass sten och alla som rör mig blöder.